carroonroad

Jag tankte bara saga att jag mar battre, mycket battre. Ett samtal av Camilla igar kvall gjorde allt mycket battre (aven om saknaden ar annu storre efter alla, haha!) men jag mar ju faktiskt sjukt bra. Jag ar ju i Indien, jag kanske inte har fattat det eller? Herregud. Tack for alla uppmuntrande ord! Idag har vi varit runt i Jaipur, liten rundtur och vi avslutade den med i en park for jag bad chaufforen och hitta ett stalle dar man kunde promenera/springa for min energi ar sjuk har. Han visade oss detta stalle och sa nagot i stil med: "much loving couple here" Vi fattade inte sa mycket och gick in en park som var mer som en stor tradgard med sma dammar mm. och vart vi an gick satt det par. Det tog inte langtid forrens vi insag att alla trodde vi var ett lesbiskt par som gick runt dar. Harligt, vi bjuder pa den! Nu borjar kvallen narma sig och lang klanning har akt pa, tyckte det kunde vara pa tiden att "kla upp sig" infor kvallens middag. Jag tankte forst dock ta en promenad, Sanna borjar nog trottna pa mig for jag kan inte vara still sa jag gick ut sjalv. Det "jobbiga" var val att jag inte hann mer an ut och 50 meter fram forrens jag insag att det var omojligt. Jag kan saga er att har ar man "snygg" i langklanning, en tunn troja, lite armband, utslappt har och osminkad! Jag hade folk runt mig hela tiden och folk vinkade och tjoade som att jag var nagon filmstjarna (Jag gillade dock kanslan, haha!) men gav upp nar jag insag vad faktiskt kan handa ensam i granderna. Nu blir det mat och tidig laggdags for att orka med morgondagen, hoppas ni far en grym lordagkvall, drick lite alkoholhaltiga drycker till mig med, lite daligt om det har! KRAM. 

Jag lovade mig sjalv att inte satta mig vid datorn idag men det ar sa latt att fa tillgang till en dator har faktiskt och mitt humor ar samre an nagonsin sa lite peppande inlagg och kommentarer fran er behovdes. Tack! Vi anlande till Jaipur for nagon timma sen sa klockan ar drygt 20.00 har och allt har gatt fel fram tills nu. Jag kanske har blivit bortskamd och lyckats med att byta upp oss till finare place hela tiden men idag ar jag trott, irriterad och arg pa moss som springer i resturangen. Jag hatar moss!! Det blir inte battre av att jag skulle vilja ge min pappa en stor fet kram pa fodelsedagen som han hade igar plus att min grymt coola van oppnar en ny klubb ikvall och jag far inte tillbringa denna stora kvall med dig. Jag skulle verkligen vilja det, med dig Camilla och alla andra underbara vanner! Idag saknar jag er sjukt, jag har aldrig i hela mitt liv haft hemlangtan, jag blir radd for mig sjalv. Indien ar dock ett haftigt land (aven om man kan slanga Jaipur i vaggen, skit trakig stad.. Jag skulle lyssnat pa dig Marie men man maste val testa sig fram sjalv ocksa.) Jag tror aven jag var lite halvdepp att lamna Udaipur och det blev en sen kvall igar efter ha traffat en skon snubbe som tog med oss till hans brorsas guesthouse, bjod pa mat, snackade skit med alla Indier dar och en snubbe fran Seattle. (Vi markte dock senare sen att han gick pa nagot och korde runt pa sin motorcykel med oss dar bak, tur att man overlevde aven om jag trodde knaet skulle stryka med ibland. Livet ar spannande!) Vi gjorde aven upp en eld pa taket, perfekt kvall. Jag behover dock se manga stallen i Indien for att verkligen hitta det basta sa det ar val darfor jag ar i Jaipur nu..

Det klagas att jag uppdaterar for lite men tycker jag sitter har alldeles for ofta for att vara bortrest, tror jag har suttit vid datorn varannan dag ungefar. Inte okej men jag vill anda inte sluta uppdatera er och sen ar jag ganska nyfiken pa vad som hander i era liv ocksa! TELL ME!! (och mer kommentarer tack, det blir roligare da.) Vi anlande till Udaipur igar och jag tror redan jag ar kar, lite lojligt kar.. i denna stad. Den ar vacker, otroligt vacker. Jag trivs har och av alla stallen vi har varit pa sa slar denna stad alla andra med hastlangder! Vi akte som sagt igar fran Jodphur, staden jag trivdes mindre bra i. Resan gjorde vi pa dagen och jag vet att alla resvana sager att man ska resa pa natten for att spara pengar och jag har gjort det mycket forut ocksa men det ar ganska harligt att se all natur runt om, sarskilt denna resan. Jodphur-Udaipur, vackert var ordet, riktigt djupa dalar och hoga berg. Vi stannade vid en sjo for att kanna tystnaden, tro mig den har man inte varit med om mycket har! Bilarna, mopeder, motorcyklar, richshaws ar galna har, tutar aven om dom ar sjalva pa vagen aven om dom iforsig aldrig ar det.. Det ar ratt sjukt att man redan borja "trottna" pa allt ljud men jag menar inte att jag klagar. Vi njot av den tysta stunden vi sjon och det pastods aven finnas ett par, tre krokodiler dar sa ni kan ju gissa att jag var dar och letade men krokodiljakten var forgaves for jag hittade inga, jag hittade istallet en ful fladdesmus men man far noja sig!

Det finns sa mycket att skriva, jag vet inte ens vad jag har skrivit till allt och alla. Jag befinner mig iallafall nu i Jodphur. En faktiskt ganska farglos stad om man far saga sa men den ar inte trakig, det finns en riktigt stor marknad att ga pa aven om det ar ganska mycket vardelos skit dar, haha! Jag har hunnit med Delhi-Pushkar-Jaisalmer-Jodphur, det ar helt enkelt mycket resande men sa ar livet i en ryggsack och jag trivs med det. I Jaisalmer vart det kamelsafari for hela slanten men det ar lite trakigt att det ar sa kallt pa natterna for det forstorde det lite och i sista stund bestamde vi oss for att sova pa campet istallet for i en sovsack i oknen men vi ar nojda. Vi fick se en fantastisk oken, helt galet. Imorgon drar vi vidare mot Udaipur, har fattat det som att det ar en fin stad. Dar blir det promenader och titta runt igen och forsoka hitta en frisor. Jag har fargat haret i Afrika, klippt mig i Turkiet, nu maste jag se vad Indien har att erbjuda. Det kan bli spannande for min frisyr ar numera minst sagt spannande med lite brunfarg over hela haret men har en liten blond utvaxt och den sakallade sidcuten tankte jag inte pa nar jag fixade den att den kommer bli blond, lovely! Det ar bara att skratta. Livet ar underbart! Vi gor ganska lika saker i alla stader/byar har sa uppdateringen ar inte den roligaste men det hander nog nagot riktigt spannande snart och da blir det roligare. Jag ger er lite bilder som trost, ENJOY!

Sanna, Pilota och Raj hemma hos Raj, forsta kvallen i Indien!

Det minsta barnet i huset, en san charmknutte! (som inte tyckte om mig!)

Vi efter middagen. Aven oldrickande i sangen, har fanns det inget koksbord.

Brollopsfirande i Pushkar

Kamelman vilar

Min kamel blev valdigt trott efter ha haft mig pa ryggen.. ooops!

Efter vilan, pa G igen.

Underbar utssikt fran kamelerna.

Min favorit i Jaisalmer, blev liteforalskad..

Nu har vi anlant till Pushkar, sitter annu en gang vid en dator som skulle kallas vardelos i Sverige men jag star ut och vill bara saga att vi ar okej. Jag gillar Pushkar, det ar en vacker stad men tanker beratta att ga in i tempel ar fardigt for mig. Jag tackar att vi gick in i sa manga i Delhi sa det racker for en livsstid. Idag blev jag lurad pa sa mycket pengar sa jag ar en bitter tjej, dessa pengar skulle jag kunna leva pa under tva veckor. (Alltsa matpengar) Jag ar "pank" pch bitter men det gar snart over, tro mig. Jag ar faktiskt i paradiset! Idag har vi aven gatt pa marknad och akt motorcykel, nej jag har inte kort sjalv pappa men jag kommer gora men oror dig inte. Jag ar val en bra bilforare iaf? Pushkar ar spannande och aven denna stad ar full av manniskor (och aven kor!) Om man inte gar pa en manniska gar man pa en motorcykel, gar man inte pa en motorcykel gar man pa en ko. Det ar helt klart spannande! Jag gillar dock manniskorna battre i Delhi, dar har vi inte blivit lurade utan dom har hjalpt en mer. Jag berattade i det forra inlagget att vi traffat en ny van och vi at hos honom pa kvallen, han fixade aven indisk frukost andra dagen och kvallen innan vi akte mot Pushkar var vi hembjudna annu en gang for kvallsmat och ol. DOM AR EN TREVLIG FAMILJ!Vi ska aven mota upp tva av dom i Varanassi, det ser ut som vi kmmer vara dar ungefar samtidigt for dom skulle pa brollop dar. Nu ar jag trott pa dessa datorer, har redan raderatlyckats radera ett inlagg sa har kommer ett inlagg som ar sadar, igen. Ta hand om er dar hemma !

Jag kan borja med att saga att jag lever men det forstar ni eftersom jag sitter har. Resan gick bra, tog lite langre tid an vantat men det vare vart. Delhi paminner mig valdigt mycket om Dar-es-saalam, det ar manniskor overallt. Det ar annu mer manniskor har an det var i Dar iforsig.. Jag hanger med Sanna, en tjej fran Goteborg och vi akte sa fort vi kunde till Pahar Ganj (Backpackinggatan) och checkade in pa ett hostel. Jag ar sjukt trott men det hindrade inte oss fran att springa ut och kolla pa alla manniskor. Det kanns helt galet att ga har pa gatorna, det kanns som man ar med i ett tv-spel och hoppar mellan bilar, mopeder och andra fordon, troligtvis valdigt farligt men ocksa en javla kick!! Jag tackar for var nya van som hjalper oss over gator och berattar om staden. Vi tankte shoppa lite indiska klader men istallet hittade vi en ny van som sagt sa vi kakade, fixade mobilkort och annat nodvandigt. Det avslutades med lite biljard och jag ar fortfarande arg for jag var sa dalig. Nu blir det snart en dusch innan vi ska mota upp var nya van for lite kvallsmat med hans familj. Jag ber om ursakt for den mest osammanhangade texten nagonsin men jag tycker det ar javligt svart att skriva pa tangenter dar det ligger cola emellan. Jag lever, allt ar bra. Battre uppdatering kommer inom kort!

Jag har inte varit nervös ett dugg, nu är jag apnervös! Jag vet inte vad jag ska göra av mig själv. GE MIG CURRYLANDET NU SÅ SLIPPER JAG VARA NERVÖS.

Allt jag gör nu handlar om resan om jag då inte träffar någon vän. Jag lyckas dock ofta klicka mig in på "fel" sidor på datorn då jag egentligen letar efter information om Indien. Denna gång hittade jag istället ett annat land och en helt annan sak att göra. Denna gång vågade jag, tog steget och slängde iväg ett mail. Jag fick svar samma dag. Ibland har man tur, hoppas den fortsätter vara med mig så kanske jag kan få ett fantastiskt år men om också allt går som det ska så kommer jag också ha beslutsångest så det står härliga till. Men jag är ganska säker på vad jag vill, ibland känns det bara helt rätt.

Jag känner verkligen att Indien är rätt ställe att åka till, jag ska berätta varför. Jag håller på att flyttstädar lite här och hamnade på något konstigt sett i kryddhyllan och där står två curryburkar, en tom och en näst intill tom och dom köpte jag i slutet av Oktober. Jag har alltså ätit två kryddburkar, 40-50 gram i vardera på sisådär två månader, SJÄLV dessutom. Det är sjukt, brukar man inte ha sådana kryddburkar överdrivet länge? (Tänk på att jag inte lagar så mycket mat heller, haha!) Jag älskar kyckling och curry, jag skulle kunna leva på det.

fyra minuter kvar tills det är fyra ynkliga dagar kvar.

Jag vet egentligen inte varför jag sitter här för det finns verkligen inte tid för det men jag gör det ändå. Jag packar för fullt, det är både flyttpackning och resepackning som gäller, ärligt talat så kommer jag ingenstans med någonting. haha! Men jag ser det såhär, allt löser sig. (Jag hoppas på det iaf, jag har inte ens fått ordning på alla viktiga papper än)

---

Nu ska jag bort från denna kaos lägenhet en liten stund för att luncha lite med min vän Marie och shoppa. Jag ska bara shoppa saker till resan men det vet inte hon om och det tänker jag inte berätta förrens vi är på stan för annars kommer hon inte vilja följa med :) Nu är det bråttom, TIO FUCKING DAGAR KVAR! (Ursäkta uttrycket men jag är lite glad faktiskt..)

2011 har ett varit ett år med mycket berg- och dalbana. Det har varit på både gott och ont! Jag kom hem från Afrika vid årsskiftet, tankarna var många. Den andra februari åkte jag till Thailand, Bali och Gilli för backpackingresa. Det var en underbar tid med sol, bad, kultur, fest, nya kontakter och gammal vän. Jag kom hem och hade våren hemma. Tankarna på alla resor försvann inte, jag visste att jag skulle iväg igen. Sommaren bestod av mestadels jobb, hemma. Jag såg bara en sak och det var nästkommande resa. Jag skulle tillbaka till Afrika och rädda barn! Dagarna gick och mer fundersam blev jag, jag ville göra mer än sist. Jag vill inte bara vara där och göra lite skillnad. Jag vill göra stor skillnad för dom. Jag ångrade mig och bestämde mig för att bli hemma. Jag visste dock att det ändå inte var sista gången jag var i Afrika eller sista gången jag jobbade med barn med dessa "svårigheter", om det så handlar om jag ska jobba från Sverige. Jag vet en sak och det är att jag rädda världen!

---

Hösten kom, jag hade verkligen hunnit lära känna mig själv på ett djupare plan men fortfarande en förvirrad själ. Alla började plugga, fortsatte jobba eller så skulle dom ut att se världen. Jag ville ingenting, jag ville inte ens resa. En dag ändrade jag mig igen, jag vill vara så levande jag kände mig när jag lekte med barnen på gården i Matanana, jag vill hitta känslan igen. Jag visste dock att jag behövde göra det någon annanstans så jag beställde en dag en biljett till Indien utan någon tanke alls. Jag följde mitt hjärta, 13 dagar tills jag åker och det känns fortfarande rätt. Can't wait! Folk frågar mig: "Vad ska du göra där?" Mitt svar har varit olika och luddigt men svaret är enkelt. Jag ska resa runt. Jag ska se kulturen, jag vill sola och bada. Jag vill njuta av att mitt liv är i ryggsäcken jag har på ryggen. Jag vill kunna sträcka fram min hand till en indier och fråga: "vill du ha hjälp med det där?" Jag vill känna att jag lever i ett annat land. Jag ska hitta känslan jag har haft förut och jag vet exakt vad jag letar efter.

---

Ett bra avslut på 2011 och en bra start på 2012.