MOPPEPOJKAR.

Jag vet inte vad jag ska borja med nar man inte har skrivit pa en vecka. Vi har besokt silent disco, tva ganger. Silent disco ar ett party da man hor musiken ur sina egna lurar och om man tar av sig sina lurar ar det helt tyst runt om forutom att man hor dom som sjunger med i alla latar. Det ar valdigt roligt att se, haha! Man kan aven valja kanal sa man oftast kan hitta en lat man kan lyssna pa, underbart! Nu ar min plan att fixa ett silent disco i sommar, i radhusparken eller vid halsohogskolan. Nagon mer som ar pa?! ;) (Forsta silent disco traffade vi aven Amanda Bengtsson och Sofia Andersson fran JKPG, valdigt kul da jag kanner Amanda lite sen innan och numera aven Fia! Vi har haft nagra mysiga dagar tillsammans har i Indien :))

Annars har det blivit en del marknad med alldeles for lite shopping, tro det eller ej. Jag tankte fylla hela ryggsacken innan jag kom hem!! Vi har hyrt moped en dag och det var val lite sma spannande da Sanna aldrig har kort innan men hennes sjalvtroende ar det inte daligt av sa hon hoppar upp, lite sma kaxig men istallet for att kora pa vagen korde hon rakt in i ett trad!!! HAHA. Vi har haft ganska kul at det i efterhand aven om man blev valdigt radd forst, inga skador iaf. Vi fortsatte mopedfarden med en moped, hon fick sitta dar bak. Vi var runt i Goa och sag en del strander, bland annat Agonda. Jag tycker jag lyckades ganska bra med mopedkorningen och jag borjar lara mig indiska trafikregler. Jag har bara andrat EN regel lite och det ar att dom kor: "Storst gar forst" och det handlar om vem som har storst fordon medans jag kor den som ar storst kroppsmassigt sa oftast gar jag forst. Underbar regel tycker jag!

Nu ska jag ta vara pa eftermiddagssolen. Kram
Ps. Ja, vi hade hjalm!! Fragan ar bara hur sakra dom var nar dom inte alltid gick och knappa.. Ds.

LOVE.

Vi akte till den dara stora marknaden igar som vara indiska vanner sa var; "SA BRA!" Dom sa ocksa att det var mycket turister som akte dit, jag tog mig pa mig linne och shorts. Jag har gjort ett smartare val i livet om man sager sa! Det var inte sa manga turister dar och jag kande mig ganska dum i huvudet som gick dar som en hora och visade bade (!!) knan och axlar. Herregud, man ska respektera andra kulturer nar man kommer till ett annat land och dar kommer jag, hejhej.

Vi hittade inget som foll oss i smaken men shoppa loss kan man gora anda, till andra. Hem (Herregud, jag kallar verkligen varan lilla lya "mitt hem") kom vi med en basketboll, plastbowling, en radiostyrd bil och alfapet. Vi gav vara vanner Rajio och Mirscha den radiostyrdabilen men de aldre killarna tyckte den nog var mer kul (och vi ocksa, hihi!) Det kanske var for "sma" killarna tyckte det var lite pinsamt att vi trott att dom var runt 13, och inte 17 respektive 18.. Oops! Det ar inte latt att veta aldern pa indierna, jag har gissat att andra 18-aringar ar 13, haha. Men aven vara sma vanner gillade vara sma presenter tillslut. Shoppingen blev ganska lyckad med andra ord!

Jag avslutar detta inlagg med att saga GRATTIS TILL VARLDENS BASTA SYSTER! Idag onskar jag att det fanns ett snabbflyg hem sa jag kunde tillbringa dagen med dig och sedan ta ett flyg tillbaka for att ha nagra veckor till i varmen och paradiset. Antonia Ohrstam, du ar min idol. PUSS

SAY WHAAT.

Planerna var att aka till en stor marknad idag for att shoppa men livet ar sa anstrangande har (NOT!) och vi ar sa trotta sa vi skjuter upp det tills imon. Annars ar livet ganska bra, vi trivs i vart nya boende aven om jag bor forflytta mig inom en snar framtid. Jag har betalt boende for 11 dagar till har och da kommer jag har varit i Palolem i nastan fem veckor.. Galet! (Vi har dock varit sjuka i typ tva veckor har!!) Jag har dock inte ens borjat trottna pa det for har finns allt jag vill ha men jag kanske bor se nagon annan strand innan jag beger mig hemat. Idag ar det aven 7 veckor sedan jag landade i Indien!! Tiden bara springer ivag..
Jag har val annars inte jattemycket spannande att beratta an att:
- Jag bor fixa en ny bikini da min snart kommer falla i bitar. Det nojet vill jag inte ge indierna.
- Jag har fortfarande 16 blasor pa fotterna men jag ger mig inte for det, grater den forsta kilometern med dojjorna sen ar det bara att bita ihop.
- Jag blir bortskamd av Cafe del sol personalen med smycken, jag vet inte vad jag gor for att fortjana sa mycket uppmarksamhet for allt bra jag har gjort ar att bjuda pa deras favoritkakor en gang. Imorgon far det bli shopping at dom med, utan tvekan.
- Jag lagger fortfarande mest pengar pa toalettpapper.
- Jag bor ga och lamna in tvatt da jag har tranat i samma linne nu i tva veckor, fraschT.
- Jag forsoker sola men det ar trakigt sa solbrand hy kan jag inte skryta med.
- Jag har en stum kompis har i omradet, an av mina battre vanner da han faktiskt haller med om allt jag sager.
- Jag ar i Indien (for er som fortfarande inte forstatt det) men jag ater mest thailandsk mat for det ar sa jadra gott!
- Jag upptacker Goa genom att vandra medans alla andra glider runt pa mopeder. (Pappar ar du nojd? Kan dock inte lova att jag inte kommer hyra en inom en snar framtid.)
Ett stort tack till alla er som kommenterar har och hor av er, ni ar underbara! Jag kan avsluta med att saga att hemgang blir det inte riktigt an aven om jag saknar er forbannat mycket. PUSS!

Never gonna say goodbye.

Sanningen ar val den att jag sitter fast har, men imorgon flyttar vi, tio meter bort fran vart gamla boende. Vi har letat och letat efter ett hus att bosatta oss i men inget har varit i var prisklass sa istallet hittade vi ett stort rum, dom kallar det lagenhet. Imorgon flyttar vi in! Det ar ganska nice for vi far det for halva priset sa vi kommer glassa med ett finfint boende for under 35 kronor, tillsammans. Vi ar lite besvikna att huset inte blev varat men tror vi kommer bli nojda me detta ocksa. LYX, det ar sa vi lever!
Den dar moppeturen har inte blivit av an (Ni kan pusta ut!) men det kommer snart, kanske. Jag har bara inte samlat tillrackligt mod annu. Idag gick vi istallet, som jag alltid gor iforsig. Pa hemvagen ville jag ta en rickshaw da jag har 13 blasor pa/under fotterna och hittade forresten tre nya idag, alltsa har jag 16 sammanlagt. Vi fragade priset och han sa alldeles for mycket men efter liten tid fick vi aka hela vagen for sju kronor men har lever man verkligen ett annourlunda liv. Sju kronor ar mycket sa vi helt enkelt vande pa klacken (jag pa halarna) och borjade vandra. Jag mar sadar lagom bra i mina stackars fotter efter denna promenad men dom borjar lara sig for jag biter ihop och gar varje dag, med eller utan skor.  
Nu ska jag ga tillbaka for att mota upp mina syskon, Honey (Sannas nya smeknamn av folket som bor har!), Smoke och Putte. Killarna har vi dopt om efter att vi inte kunde saga deras namn, jag tror dom gillar namnen for dom har tillochmed borjat kalla varandra det. Dessa killar ar vara basta vanner har! Det ar underbart att ha folk man trivs med runt om sig, vi har hittat vara nya syskon :) (Antonia du kommer alltid vara det basta syskonet!) Dessa man skammer aven bort oss lite har vi val insett, dom gor allt for oss och vad vi an behover sa trollar dom fram det. Vi litar pa dom och dom litar utan tvekan pa oss. Vi star val snart mer bakom baren an framfor om man sager sa! Puss varldens basta Palolem, du har tagit en del av mitt hjarta.

PALOLEM.

Assa jag lever ett sadant fantastiskt liv sa det ar pinsamt. Jag har inte mer att saga an att jag fortfarande befinner mig i Palolem. Jag ma vara trakig men livet ar underbart har och jag har fantastiska vanner som jag inte vill lamna. Jag och min resevan Sanna planerar dock for fullt men det ar inte sakert planen gar som vi vill men gor den det kommer en ganska fin uppdatering snart. Det som star nast pa schemat ar att hyra moped och ut och brumma lite men jag ar fortfarande lite radd for det dar efter alla olyckor.. men en liten moped kan val inte vara sa svart att hantera?
Annars hander alldeles for lite for att gora en rejal uppdatering men jag saga att jag lagger mest pengar pa toalettpapper, utan tvekan..

JAG LEVER.

Assa, jag har ju varit frisk i flera dagar. Det ar lycka! Detta stallet ar underbart, vi har vara polare har och vi vill inte lamna varat nya hem sa vi lar stanna har ett tag till. Jag mar verkligen bra forutom att jag kissar ur rumpan fortfarande men det ar sadant man far rakna med pa resande fot ;) Jag funderar pa att skita i den har bloggen for sahar trakig jag ar har jag inte varit pa aratal men kanske, bara kanske det kommer ett lasvart inlagg snart. Jaja, med denna blogg far ni som ar for gamla for FB reda pa att jag lever iaf.. PUSS.

HAPPY DAY.

Jag vill borja med att tacka er som holl tummarna for mig eller bad till hogre makter att jag skulle bli frisk for idag har det varit en bra dag, jag tror jag ar frisk!! Det ar en sadan lycka att det inte gar att beskriva. Mina helvetes dagar ar nog over. Jag maste bara ta mitt nasspray och inte ligga ner mycket for jag ar 90% saker pa att jag aven har bihaleinflammation men aven det varsta av det verkar vara over. Finns det nagon mer medicin man kan ta an nasspray?!
Palolem har ju alltid varit ett paradis men nu tanker jag fan njuta av det! (Jag ska dock ta Sanna till doktorn imorgon igen da hon fortfarande inte ar frisk och blir nast intill bara sjukare.. stackare!) Det finns egentligen inte sa mycket att uppdatera da det roligaste som har hant de senaste ar att jag har mejat ner en indier nar jag var ute och gick. Dom ar ju oftast sa sma och denna lille manniska var sa liten sa jag tillochmed missade honom och gick rakt pa honom, stackarn. Jag har hallt mig borta fran allt farligt sasom trafik, farliga killar och alkohol. (tror det eller ej pa det sist namnda men jag tror jag har blivit helt nykterist har nere!) Blir du mindre orolig nu kara mor? Eftersom detta har blivit en blogg jag klagar pa och inte skriver om mina underbara aventyr kan jag saga att mitt kna ar da fasen inte helt hallet som det ska men det gor inget, jag har ju ett stort hav att rehaba det i. Love it! Puss pa livet.

SICK.

Jag tror jag varit mer sjuk an frisk under hela resan och varje gang jag blir sjuk vill jag ge upp men jag gor det inte, jag ar ju i paradiset och detta vill jag inte lamna! Beach-hang ar underbart och det AR paradiset. Jag ber till hogre makter att gora mig helt frisk for jag orkar inte med san har skit mer! Det ar inte sa kul att bo pa toaletten och i sangen (som dock ar gudomlisk!) eller knappt klara att ga till datorn for att prata med lite vanner. Jag vill gora sa mycket (!!) och inte vara sjuk hela resan.. Jag ska saga er att varje gang jag sitter pa resturangen har dar vi bor eller ligger och softar i hangmattan sa vantar jag bara pa att en cocosnot ska trilla ner i mitt huvud och att jag kommer do nar de traffar mig, med denna otur jag har skulle jag inte bli forvanad. Jag vill nu att ni ska halla tummarna for mig sa jag blir frisk och inte behover besoka sjukhuset igen, bade jag och Sanna knaprar en massa tabletter och just nu har vi gatt pa antibiotikan. Jag tanker bli frisk och det ar typ, NU!
Jag hoppas ni mar bra dar hemma och ar lite mindre sjuka och har lite mer tur an mig. Jag ska uppdatera nagot fint inom en kort framtid! Nu ska jag forsoka ta mig till resturangen igen och vara uppe ett tag till och spela kort med vara indiska vanner. Kram!

Poliser och trafikolyckor, lamna mig ifred!

Jag har rakat av mig min pals och har nu borjat jobba pa brannen efter en manadsresa. Jag har tankt mig att bosatta mig har for beach-hang ar underbart och jag ska fan bli brun! (Helt galet att man varit borta en manad och inte ens fatt en liten rod kind!) Vi har fatt ett ganska billigt boende nagra natter har men idag hittade vi en ny van som ska ge oss lyxrum for samma pris som vi betalar for det lite samre. Helt okej deal sa om tre natter flyttar vi tio meter langre bort pa stranden och tankte se till att dom fjaskar for oss annu mer sa vi snart lever gratis har, typ. Love it!

Resan hit var val lite mindre kul. Vi tog ett tag fran Khajurahos grannstad for att ta oss till (tro det eller ej!) DELHI. Resan tog oss 7 timmar med nattag och jag sov inte mer an tio minuter da vi hamnade i en ganska dalig klass och fonstret gick inte att stanga.  Det blaste kallt hela natten. Det ar inte manga grader i norra Indien nar det ar natt ska jag saga er! Jag vet att jag inte ska klaga da jag vet att ni har minus grader hemma men jag grat for jag fros sa mycket. Jag bad Raj att krama mig, da han fros lika mycket. Vi satt och kramade varandra, la oss ner i fosterstallning for att forsoka overleva denna helvetesnatt. I denna stund trodde jag inte det kunde bli varre men det kunde det! Det enda jag tankte var att forsoka overleva denna natt. (Marie, jag skulle lyssnat pa dig. En tjocktroja racker inte, tva, MINST!) Jag tankte iaf inte att jag var i Indien dar man inte far krama killar, inte ens oskyldigt. Det kan jag lova att det var aven om han har forsokt bjuda in mig pa "candle dinner" ett X antal ggr nar vi larde kanna varandra men det ar nagot vi kan skratta at nu nar vi bada vet att vi ar BARA vanner. Nu vart det iaf sa att vi kramade varandra for overlevnad da en tagpolis kom, han sa till mig att stanna medan han sager till Raj att folja med. Dar satt jag kvar annu mer kall an innan och vantade pa att min van skulle komma tillbaka. Jag vantade. Fem minuter, tio minuter, tjugo minuter gick.. Ingen Raj. Efter drygt trettio minuter kommer han efter ha skrikit pa polisen och polisen pa honom. Han lyckades ta sig ur var harliga situation och dar med slapp fangelse! Tack.
Vi stannade en natt i Delhi for att fa tag pa flygbiljetter ner till Goa. Det skulle ta oss 2,5 timma ner istallet for 32 timmar med tag. 500 kr skillnad, svart val? NEJ! Efter att krockat med en buss pa vag till flygplatsen (Vi overlevde men bilen mar inte lika bra!) 2,5 timmas flyg och ett spyor innan boarding och knappt en timmas bilfard befinner vi oss nu i Goa. Ett varmt stalle och jag gillar det verkligen! Nu tanker jag undvika trafiken sa mycket som mojligt da det har varit for mycket olyckor och jag blir mer och mer skraj varje gang. Jag ska se till att ata mat sa jag slipper spy och jag tanker njuta mer an nagonsin! 
Hoppas ni mar bra hemma, ge mig lite UPDATE. Ps. Idag lyckades jag trampa i koblajja, sedan ta handen pa sandalen dar jag hade fullt med kobajs for att sedan kleta ner hela byxorna, att jag alltid lyckas! Ds.

I hate goodbyes..

Jag hatar verkligen att saga hejda, i formiddags lamnade vi hela ganget i Khajuraho och alla fina killar stod och vinkade hejda. Man hinner inte lara kanna folk ordentligt pa fem dagar men man hinner forsta att man kommer sakna alla roliga stunder! Helt galet vilka underbara dagar jag har haft och vad mycket vi har fatt sett i denna vackra lilla stad. Killarna vi har hangt med har varit ett valdigt roligt gang, da alla har varit i olika aldrar och alla valdigt olika varandra. Vi kan inte allas namn sa vi hade smeknamn pa alla:

Gultrojan: Killen som var fodd -93 och betedde sig som betydligt aldre, han var pappan i ganget. Han var killen som vare sig rokte eller drack. Han tog studierna pa allvar och han var killen alla litade pa!
Psykot: En kille som var runt 20 men som sag ut som 16. Han var en san kille man tyckte var sot vi forsta ogonkastet men andrade sig ganska fort. Han var den mest konstiga och som garna korde for fort och hade egentligen alldeles for dalig koll pa trafiken for att kora. Han var aven killen som skallade mig nast sista kvallen! Jag kan lova er att efter det var inte vi sa bra vanner.
Thailandaren: Killen som andrade humor konstant, alskade och skamta (Nar han sjalv ville!) men tog hand om oss nar vi inte visste vad som skulle handa. Han visade hur det gick till pa ett indiskt brollop och gav mig aven ett par valdigt fina orhangen jag bar pa brollopet.
Orangetrojan: Den aldsta ganget som alskade att florta med indiska flickor. Han var dock valdigt snall mot oss och var alltid killen som sprang och hamtade stolar till oss sa vi slapp sta. (Det gjorde dom andra ocksa men han gjorde det mest av alla. Indiska killar ar bra pa det sattet, dom skulle aldrig sitta sjalva om vi inte hade en stol att sitta pa.)
Magnus Uggla: Han sag verkligen ut som Uggla men kladde sig inte som honom, denna kille hade stil. Han korde stuprorsjeans, alltid en snygg skjorta och perfekt glansiga skor. Han skamtade mycket och det var han som larde mig alla svordomar pa indiska.
Oronkillen: Killen med dom sotaste utstaende oronen som inte sa mer an vad som behovdes.
Indianen: Han sag ut som en akta indian och hade alltid skrattet nara. (Aven han gillade att lara mig svordomar!)

Nu har jag fordrivit tiden lite, om ett par timmar gar taget. Taget kommer ta oss till helt fel stalle men det ar anda sattet att fa en snabb biljett till Goa. Jag langtar att fa ga pa stranden, i shorts! Sola, bada och bli brun. SNART!

BITEN I FINGRET.. AV EN BEBIS.

Jag har nog sett varenda liten vra av Khajudraho och det ar sa fantastiskt! (Ni som gillar landsbygden skulle alska det!) Vi umgas med "inneganget" har sa det blir ganska mycket bus men det gillas da denna stad ar ganska liten och alldeles for lite hander egentligen. (Jag lovar, jag tar det lugnare med motorcykeln, idag gick vi pa disco tucktucken istallet!) Igar blev vi bjudna pa brollop sa det var bara pa med sarin och borja shejka. Ikvall blir det inget brollop utan ska besoka en italiensk resturang. Ja, jag vet att jag ar i Indien och bor ata den har maten men jag ar sugen pa italienskt sa sa far det bli. Efter kvallsmat blir det nog aven en tur till Pilotas familj for att tacka for deras gastvanlighet och saga hejda innan vi drar oss vidare mot beachen. Om ett par dagar ar vi dar!!

Forresten, olyckan har inte satt nagra spar forutom ett kna som varker. Jag har aven pa nagot konstigt satt lyckats fa en bula i huvudet efter tucktuck-korning och en liten bebis bet mig i fingret for en stund sen. Livet ar fantastiskt!

Motorcykelolycka.

Nu vart vi har igen och mycket har hant. Vi lamnade Varanasi i forrgar och akte till Pilotas hemstad, Khadrajho. (Japp, detta ar min egna stavning.) Tagresan gick bra och jag kunde tillochmed fa lite somn, vi anlande klockan 5.00 pa morgonen och dar star Pilotas van med en skylt dar det star: "Ms Caroline & Sanna". Den lille filuren Pilota hade inte berattat for sin van att han kom ocksa sa han hade bara sagt att tva svenskar skulle komma som han skulle hamta pa stationen och fixa boende till. Nu stod vi allihopa dar och lyckliga vanner till Pilota var dar, dom ville ha sin lille van hemma. Boende fixades, ett jattefint hotell for 30 kr natten, helt okej da det egentligen kostade ganska sa mycket mer. Bra med kontakter! (sarskilt nar man ar backpacker, haha!)

Dagen blev underbar, jag har kommit till varldens finaste stad. Vi far nya vanner overallt i denna stad. Vi akte motorcykel hela dagen och kollade pa en jattevacker solnedgang. Det avslutades dock med en olycka, jag korde inte motorcykeln da men jag satt dar bak och Pilota (Jag kan aven saga att han ar 16 bast och liten som en myra!) tappar kontrollen pa denna motorcykel och han tvar bromsar sa vi bada flyger som sma asplov ner mot asfalten. Tro mig, jag trodde inte jag skulle overleva aven om vi inte hade nagon fart for allt som jag tanke pa var att jag inte hade nagon hjalm och motorcykeln bakom var alldeles for nara for att hinna bromsa. Jag sag mig sjalv mosas! Motorcyklen bakom hann stanna, vi overlevde utan storre skador. Vi skaffade oss lite skrapsar och blamarken men ingen storre fara som sagt! Polisen var dock inte sa glad att motorcykeln gick lite sonder och en viting satt pa, Pilota fick 500 rupies i boter men det sket han i och fick igang motorcykeln och dar vart det polisjakt. Upp pa hasten igen, hinner inte tanka att man ar radd! Nu var det bara att dra vidare for att komma ifran polisen sa sma vagar kordes overallt, jag trodde aldrig vi skulle sluta kora men det gjorde vi. Vi mar bra och polisen ar fortfarande arg pa Pilota men det kan han ha nar han drar ivag och skiter i polisen! Jag blev lite forbannad pa honom.

Nu vet jag hur det gar till nar man blir jagad av polisen i Indien och jag vet att jag kommer har mycket storre respekt for trafiken i Indien nu an vad jag har haft innan. Ni som inte vet hur indisk trafik gar till kan jag saga sa att dar kor man motorcykel utan hjalm, garna sa manga som mojligt pa motorcykeln. Kommer nagot i vagen kor man over pa andra sidan. Nar du aker med ar det bara halla sig fast, hoppas pa det basta! Om fordonet du fardas i tycker att andra vagbanan ser lattare ut att kora pa sa kor den pa den, moter man da en lastbil ar det storst gar forst! Det ar manga ganger man har spant varenda muskel i kroppen nar man suttit i en tucktuck och ser en lastbil komma emot en och tuta som bara den.
Nu blir det dansfestival i staden. Kram fran en blaslagen Carro.

ATERFORENING.

Varfor har jag varldens basta vanner? Jag sitter i Indien och grater for alla underbara meddelande jag far, kan ni inte forsta att jag saknar er annu mer nu? NI AR BAST! Det ar ni som gor mig stark.
Igar kvall var det aterforening. Minns ni att jag berattade att vi traffade en indisk familj forsta kvallen i Delhi? Tva av killarna ar har i Varanasi pa samma hotell!! Galet. Dessa tva killar ar dom anda jag har litat pa och jag gor det fortfarande. Vi tog en kvallstur pa Ganges, (som dom bjod pa, valdigt viktigt. haha!) akte runt i en bat och sa var det ljus over hela floden och dom brande lik. Riktigt haftigt men lite for morkt for att fa bra bilder. Nu ska vi mota upp dom har for att ha en heldag i Varanasi och som det ser ut blir det Bollywood bio och marknad. Tanken var sen att fortsatta mot Mumbai men kan vi boka om var tagbiljett sa blir det ett stopp i Pilotas hemstad, en av killarna dar det blir motorcykelkorning och kolla pa vackra sma stader och se det riktiga Indien. Jag ar glad att vi har mott upp dom igen, dom kan gora att vi far se mer av riktiga Indien. Nu ar det brattom. Kram! Ps. Bilder kommer snart. Ds.

"NO PROBLEM"

Vart ska man borja? Jag tror inte jag har skrivit sen i lordags eftermiddag och om jag inte minns helt fel var allt ganska bra da eller pa battringsvagen? Den dar underbara dippen hade forsvunnit och jag hade fatt krafter att ge Indien en ny chans. Den chansen fosrvann ganska fort, kvallen kom och likasa illamaendet. Det var inte fragan om nar man skulle bli sjuk utan NAR, det var helt enkelt min tur. Jag hade tva helvetesnatter och en helvetessondag! (Killar som sager att tjejer inte fiser, rapar, skiter eller spyr har fel, annars ar jag en man!) Jag spydde sa jag trodde tarmarna skulle komma ut och jag overdriver inte men efter 30 timmars spyande mm kandes det verkligen sa. Jag hade hog feber ocksa sa jag ropade pa mamma. (Jag har lite svart att erkanna detta men har fatt det bekraftat!) Jag ar javligt glad att allt har sitt slut aven om jag inte trodde det i helgen. Doktorn kom for hembesok tva ganger och jag fick tabletter sa nu lever jag pa att knappra tabletter. Jag ar frisk nu men om jag blir sjuk igen finns det inte ett chans att jag stannar har, jag tar forsta basta flyg hem sa ni ar beredda pa det.
Nar jag val kunde sta pa bena och inte behovde krypa fram sa drog vi oss vidaremot Rathambone, dar blev det djungelsafari! Vi akte buss pa safarit fast med oppet tak, dom dar bussarna har sakert ett speciellt namn men jag hittar inte det namnet nu. Vi sag iaf bra i den bussen men man var livradd att en orm skulle ramla ner fran traden. Vi sag massa tigrar, pantrar som sprang, flera meter langa krokodiler som fightades for mat, apor som svingade runt i traden! Det var helt SJUKT!! Eller sa var det bara sa att vi sag en jadra massa "bambisar".. men det med aporna var sant och jag var radd for att fa en orm i huvudet. (Det rackte med en fagel som kraxade pa huvudet, usch faglar ar ackliga.) Om sanningen ska fram sa ar det sa att djungelsafarin var ganska fail och det var mer for pensionarer som gillade fagelskadning! Vi hade bara en natt i Rathambone sen begav vi oss mot Agra. Vi traffade forresten en svensk kille i Rathambone, harligt att traffa svenskar faktiskt for det ar inget man blir bortskamd med har.
Aja, AGRA. Jag helt frisk forutom mitt alltid uppfuckade huvud som aldrig kommer bli bra och att jag var (ar fortfarande) ovan men var "driver". Jag kan saga att indier ar galna och jag som ofta gar med huvudet hogt har tillochmed borjat kolla ner i backen for att slippa alla blickar och missforstand. Jag har haft tva riktigt jobbiga manniskor efter mig och jag har sagt ganska klart och tydligt att jag inte vill nagot men dom ger sig inte och en var VAR taxidriver "kompis". Dom borjade braka om situationen vi var i och var driver tror att jag ville ha honom. (som jag absolut inte ville!!) Oj, herregud allt gick at helvete och egentligen hade jag inte gjort nagot alls mer an sagt till killen som ar besatt av mig "att jag inte kysser killar innan jag gifter mig for det har jag lovat min pappa!" Nu hade jag inte bara denne kille pa mig utan nu borjar varan 40-ariga taxidriver stota pa mig ocksa, han taffsade tillomed sa allt har varit kaos och han skallde ut mig pavag till Agra och jag stod pa mig och skallde tillbaka som fan pa min underbart bra engelska. Nu ar vi av med honom och den andra taxidrivern och lever livet "ensamma", jag ar glad. (Det basta var att vi inte blev vanner sa jag gav han extra lite i dricks sa nu ar han annu mer tjurig! Det kan han ha, man skaller inte pa mig eller taffsar pa mig, ostraffat! ha) Det som var bra med Agra forresten var ju Taj Mahal och nar vi skulle luncha och den spanda stamningen var som varst mellan taxidrivern och mig kom PIZZA HUT upp dar som en raddade angel, jag at en underbar pizza, hade underbar personal och efter andra tuggan kom WAKA WAKA. Fattar ni att detta gjorde min dag? Jag hade nog inte overlevt annars!
Nu orkar jag inte mer uppdatering men har ar lite av allt som har hant. Jag akte tag inatt for forsta gangen har i Indien, det gick bra dock nar vi vantade pa taget fick jag fagelbajs i huvudet. Forvanad, Nej! Hoppas ni mar bra hemma (eller borta) Tack for alla peppande inlagg overallt, ni ar underbara. Jag saknar er fortfarande, annu mer nu an forra veckan. KRAM fran en ganska arg Carro. (langtar som fan till stranden forresten men vi ar pa vag dit! wiiiiie)

"Don't worry about a thing, 'Cause every little thing gonna be all right!"

Jag tankte bara saga att jag mar battre, mycket battre. Ett samtal av Camilla igar kvall gjorde allt mycket battre (aven om saknaden ar annu storre efter alla, haha!) men jag mar ju faktiskt sjukt bra. Jag ar ju i Indien, jag kanske inte har fattat det eller? Herregud. Tack for alla uppmuntrande ord! Idag har vi varit runt i Jaipur, liten rundtur och vi avslutade den med i en park for jag bad chaufforen och hitta ett stalle dar man kunde promenera/springa for min energi ar sjuk har. Han visade oss detta stalle och sa nagot i stil med: "much loving couple here" Vi fattade inte sa mycket och gick in en park som var mer som en stor tradgard med sma dammar mm. och vart vi an gick satt det par. Det tog inte langtid forrens vi insag att alla trodde vi var ett lesbiskt par som gick runt dar. Harligt, vi bjuder pa den! Nu borjar kvallen narma sig och lang klanning har akt pa, tyckte det kunde vara pa tiden att "kla upp sig" infor kvallens middag. Jag tankte forst dock ta en promenad, Sanna borjar nog trottna pa mig for jag kan inte vara still sa jag gick ut sjalv. Det "jobbiga" var val att jag inte hann mer an ut och 50 meter fram forrens jag insag att det var omojligt. Jag kan saga er att har ar man "snygg" i langklanning, en tunn troja, lite armband, utslappt har och osminkad! Jag hade folk runt mig hela tiden och folk vinkade och tjoade som att jag var nagon filmstjarna (Jag gillade dock kanslan, haha!) men gav upp nar jag insag vad faktiskt kan handa ensam i granderna. Nu blir det mat och tidig laggdags for att orka med morgondagen, hoppas ni far en grym lordagkvall, drick lite alkoholhaltiga drycker till mig med, lite daligt om det har! KRAM. 

RSS 2.0